värsta språket

mina studier i kombination med kvällstidningarnas löpsedlar har en demoraliserande inverkan på mitt språk. eftersom de flesta skolböcker jag läser är på engelska och eftersom nationalekonomin har en tendens att inte översätta viktiga begrepp till svenska tenderar jag till att låta som en västgötsk kopia av valfri svensk skådis, som åkt till hollywood och råkat tappa svenska språket någonstans på vägen, när jag talar om mina studier. lägg där till min förmåga att snappa upp och frekvent använda tidningarnas löpsedelslingo och du är nära mitt nuvarande språkbruk. i går refererade jag till det litteraturmanifest som debatterades förra hösten som en kulturdebatt som rasade. peter såg på mig med förtvivlan i blicken och jag antar att det inte finns någon annan utväg än att lägga skolböckerna åt sidan för ett tag, stänga in mig i lägenheten, utom räckhåll för nedbrytande löpsedelsordval, och läsa något vackert. kanske undsets jenny.