älska laxå

alla dessa städer utmed det svenska järnvägsnätet. jag romantiserar dem alla och ser mig själv boendes där, ser mig själv gåendes gågatan fram. det är tio år senare än nu och söndag. affärerna är stängda, men det gör ingenting, jag skall ändå inte handla något. istället går jag in på ett konditori, som har sitt namn i neonljus på fasaden, besätller en kaffe och en semla. sedan sätter jag ner brickan på ett bord, slår mig ned framför den och utför, lugnt och stilla och utan sedvanlig brådska, den ritual det innebär att förtära en semla. i söndags åkte jag förbi laxå och ni ser ju själva hur fint det är, mobilkamera till trots.