min första dag.

jag svimmade innan idag. mitt på huvudgatan i reykjavik. hade dock fått tag på en man att stötta mig vid, så han drog upp mig igen. det var ändå sjukt obehagligt. jag förstod det aldrig riktigt, förstod inte hur allvarligt det var. eller, jag visste ju att jag behövde mat, då jag inte hade fått något i mig på 13 timmar, men jag trodde inte det var så illa, inte förän jag stod i kön på subway o kände hur allt började snurra och hur öronen började tjuta. då jag stapplade ut på gatan o fann mannen, mannen med en ölburk o ganska smutsigt hår så föll jag nästan genast ihop. jag svamlade något, men han förstod. vi gck in på ett café, blev utkörda o istället förde han mig till ett snabbköp. innan dess hade jag både hunnit tappa synen och falla några gånger. i vilket fall. lufen gjorde gott o då jag köpt det första jag såg, vilket egentligen var en dålig måltid, då jag förmodligen hade behövt något mer än sallad satte jag mig på gatan utanför och åt. sen gick jag hem.

det var min första dag i reykjavik. nu ska jag vila o sen äta igen. jag trodde jg skulledö, men jag lever. det måste vara ett gott tecken.

Ses!