tankar som är trista.

jag blir alltid lite melankolisk och deppig då jag är i hemstaden. börjar alltid fundera på vad jag ville, vart jag har kommit och hur jag nått till mina mål. det är fint och bra att träffa de jag tycker om och vill möta, men det är alltid blandat med ett visst mått av ångest. så är det.

självkänsla nu! skrev en kvinna en bok som hette. jag har inte läst den. kanske borde jag, men jag är lite skeptisk. tror inte på självhjälpsböcker och spenderar hellre min tid på något, för mig mer givande.

jag skulle vilja vara en sådan person som bara går upp på morgonen, drar på sig något och ser sådär fint avslappnad och hipp ut. jag går upp på morgonen, spenderar mindre tid än vad jag borde, men mer tid än vad jag vill framför spegeln och ser fortfarnde bara sådär halvdan ut. oftast skyller jag på ljuset i badrummet innan jag ger mig av och ut.

samma sak med den intellektuella och tänkande sidan av mig. jag skulle vilja vara en sådan som diskuterar genusfrågor som om det vore morgongröten som var på agendan. jag skulle vilja vara en sådan som kommer med intressanta och genomtänkta kommentarer på intressanta och genomtänkta utlägg, det är inte så.

vet inte. kasnke borde jag bara läsa självkänsla nu!, eller så får jag hoppas att min fader får sluta tidigare från sitt jobb idag, så att vi kan ta vårt möblemang och fara mot stockholm.

det senare alternativet låter roligare, men först skall jag försöka få fatt på camilla...

hej!

poptjejer.

jag har börjat arbeta som receptionist och efter första veckan så känner jag mig både tuff och proffsig. med kavajen över axlarna och headsetet runt öronen infinner sig en viss känsla av kontroll, en känsla av att veta vart jag befinner mig coh hur jag gör.

ikväll blir det pop. jag gillar det, jag gillar ordet. pop. stuts. men kanske lite barnsligt, kanske är popen död och endast tillgänglig för de som är under tjugo. undrar hur det är med punken...?

det tysta huset.

det finns en tanke om att jag ska läsa c-kursen i litteratur så fort som jag känner mig redo för klassrumstristess och dammiga föreläsningssalar igen. fram till dess försöker jag verkligen att läsa. att läsa litteratur, litteratur som är viktig, som ger något och tja, som på något sätt kanske förändrar något.

för tillfället håller jag på med orhan pamuk. ni vet, han som tog nobelpriset för något år sedan. boken heter det tysta huset och det sätter väl ribban på något sätt, för det är tyst, overkligt tyst. egentligen skall sex olika berättarröster komma till tals, fyra män och två kvinnor. så är det inte, det är männens tankar vi får följa. det är deras framgångar, fast kanske framförallt tillkortakommanden vi får ta del av. kvinnorna finns där, visst, men de är mestadels upphöjda och personligen frånvarande objekt som de manliga huvudpersonerna på något sätt förhåller sig till. kanske är det ett medvetet grepp för att spegla det rådande samhället, kanske är det omedvetet. tråkigt är det i vilket fall och det gör mig frustrerad. den, jag menar boken hade kunnat bli så mycket bättre om alla hade fått komma till tals. jag vill ju ha en fulltalig skildring av det turkiska samhället under 70-talet, inte en halvdan berättelse med mestadels upprepningar. ååh. låt kvinnan tala!

kändisspoting 2008

igår tog vi de ben vi förärats med och begav oss till tantogården. för andra gången i mitt liv hade mitt namn upphöjts och skrivit ned på en lista, så malligt kunde vi smita före i kön. anders och carl stod på menyn, därefter eldkvarn. under kvällen kunde vi även ta del av diverse celibriteter*, vilket var stort för en lantis som mig. efter viss beskåding och kanske en lätt berusning begav vi oss mot godiskiosken och till tunnelbanan.

* håkan hellström
thomas anersson wij
uffe larsson

undantaget.

tänkte egentligen inte sätta min fot på denna sida innan min kamera återigen hade tillkommit mig. eller tja, kameran finns, men varken laddare eller usb.

men, ibland behövs det undantag från normen, sådana som bekräftar regeln och detta är ett sådant.

så, vad nytt? joooo, Mikalea fyller år idag, grattis!!! och jag har fått jobb. på måndag börjar jag arbeta som receptionist, så idag har jag fått i uppdrag att leta upp en snofsig kavaj. hoho! vet dock inte hur det går med vår lägenhet. hyresvärden är seg med att skicka ut kontraktet och vi börjar misströsta. åh!

det var allt för denna gång. Hej!

globen.

med utsikt över globen somnar jag och vaknar jag. med vy över söder och kyrkornas torn äter jag min mat. med platsbanken som mest välbesökta sida håller jag hoppet om ett jobb uppe. på något sätt tror jag på mig själv.

det räcker så.

inte enklare än så.

det finns inget vackert med vår lägenhet längre. allt det personliga är borta, kvar står bara ett skal, samma skal, som vi anlände till med så mycket förhoppningar för bara ett år sedan.

idag var vi ute vid saltholmen och beklädde vår vita lekamen med solljus och glädje.

nu är det mat. grönsaksgryta med ost och pasta. och vin. så ser det ut. så ser jag ut.

fan.

att vara ensam hemma låter alltid så fint i praktiken....

tankar och andra ting.

det var fint igår. vi var på styrbord barbord. imorses vaknade jag sent, som sig bör, med en aning ångest, som sig bör. tog mig ut på en promenad med det brittiska bandet, som sjunger ack så skränigt och vackert, som sig bör.

funderade över livet. och tillvaron. det låter alltid så pretentiöst och det var just vad det var. jag funderade på arvet och miljön, på om jag kan föra logiska, men ändå djupgående resonemang eller ej, och om denna avsaknad av djuphet i sådana fall kan skyllas på mina gener eller min uppväxt (i båda fall är det väl dock mina föräldrar som får ta smällen...). jag vet inte. jag har läst ut kris nu, det är fint, men lite tomt.

i det gröna.

pannkakor. jag blir som ett barn. känner mig om madicken, eller ida i lönnerberga. pannkakor och rutiga klänningar. sommardagar och mat i det gröna.

det hela skulle också kunna ses som en studie i mänskligt ätande. från galen till mätt, precis som det skall. och erkänn.... ni vill ha receptet...

ok.

4 port.

pannkakssmet, som ni hittar guidning till i närmaste kokbok. kanske med lite nyttigt mjöl i, om man vill att det skall smaka sämre.

allt för söt blåbärssylt, som rörs ut i yoghurt för att bli lite syrligare.

stek pannkakorna och servera dem med sylt. lätt som en plätt!

karin boye.

än en gång läser jag karin boyes kris, från 1924, tror jag. än en gång slås jag av hur mordern den är, hur hon för diskussioner som känns aktuella idag, hur hon är så otroligt före sin tid. mitt eget intellekt bleknar bort och kvar står någon slags blek kopia, eller nej, inte ens en kopia av innehållet i kris.

parkhäng.

att spendera en ledig dag i en park, som har en kyrka, som är engelsk, skulle nog kunna beskrivas som bland det bästa som finns.

det där om en lång väg hem.

jag tycker att jag själv är viktig. då jag jobbar känns det ibland som att jag sitter upphöjd på ett podie. som att allt cirkulerar runt mig och att jag är navet i ett hjul som inte får stanna. då jag slutar jobba bär jag arbetet med mig. det finns i blodet och jag tänker på det, lägger fram nya strategier och planer. igår, då jag hade slutat tog vi oss upp till olofshöjd för sällskapande och inpiration. jag pratade kassavanor, kunder och kvalité på matvaror, de andra lyssnade, hänförda. det är jag som är hemköps rockstjärna. utan mig, ingen mat.

kanske lite ironi och lite hybris, men allt blir så mycket lättare då. bilderna är från vägen hem. en fin väg, ganska varm också.

jodå.

häromdagen fick jag o anna besök i staden av några som jag tycker galet mycket om. hade inte sett någon av dem på länge, och som ni ser på bilden skötte jag känsloyttringarna fint, som vanligt!

västen r 2hand och tröjan granit, om nu någon skulle bry sig!

packa kappsäck.

peter har jobb och vi har lägenhet. vi skall bli söderkisar, eller tja, jag ska bli söderbrutta. det känns väldigt bra, men det är mycket med det jordiska! packlåda på packlåda... nu, sömn!

kaffetaren ar den basta taren.

de senaste dagarna har i stort spenderats pa kafé. det har lasts, pratats och förtarts kaffe.

utflykt.

i söndags var vi pa utflykt. vid gejsrarna stod jag helt fascinerad en lang, lang stund. det var sa fint, och kul att gissa pa nar de skulle svamma över nasta gang. ahh!

picknick och björk.

konserten. ah, sa fint. vi hade picknick i gröngraset och sedan sa var allt bara vackert. bilderna blev oförskamt daliga, da vi stod sa nara, sa nara, men men....

fan.

jag sliter mitt har och ifragasatter mitt minne. hade tankt ge er fina bilder fran helgen, men da min kamerasladd ligger hemma och jag ar i skolan, sa far ni helt enkelt vanta annu en dag.

hej!

sol i sinne!

vad skadar mitt högra öga (eller var det det vanstra)? under de tre veckor som jag varit har har solen skinit konstant (och nej, jag skojar inte, det ar ju midnatssol)! nar jag gar in pa goteborgs postens hemsida, star det om solen som kommer skina in över landet i norr nasta vecka. bra det, för nasta fredag kommer jag hem! ah, jag har san tur, tur, tur, jag ar sa bra!! kalla det hybris om ni vill, men det kan inte enbart vara ett sammantraffande.

imorgon, björk och sigur rós, yeah!