
jag har inte riktigt kunnat släppa
vicky christina barcelona och hur jag, i mångt om mycket associerar den med
två dagar i paris , förutom då att den senare är sådär väldigt mycket finare, härligare och bättre! ingen hystersk scarlett, ingen spansk klisché (om än en fransk) och ingen... nä, jag vet inte. kanske handlar det om att
två dagar i paris faktiskt är något att bygga upp en film kring, och inte enbart spelar an på någon ironisering som blir dryg och platt snarare än intressant och rolig. kanske ska vi lämna detta och helt enkelt bara inse;
två dagar i paris är bättre! SE!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar